Muren i Dämsta.
För ett par helger sedan ordnades en träff vid Muren i Dämsta.
Lena Hermansson på Kramfors kommuns Kulturenhet och Lars Högberg från Härnösand
som delar sitt intresse för historia var de "kunniga", nu var det så att ingen vet vem, när,
muren är gjord och varför. Byborna vet inte heller och inga anteckningar på gamla kartor
verkar inte finnas.
Lars Högberg har ritat en karta över muren som även är inmätt.
DEN OKÄNDA MUREN I DÄMSTA
Förra våren fick jag ett mail med en bild på en mur från min kollega Gunilla Sjödin,
bibliotekarie på Ådalsskolan. Det var en stor mur högt uppe på en bergssluttning, och hon
undrade om jag kände till vad det kunde vara. Hon hade bara som hastigast passerat på vägen
nedanför men fångats av det ovanliga med en mur på en brant bergssida. Vi letade sedan båda
i fornlämningsregistret utan att hitta några uppgifter om fornlämningar i området.
En tid senare åkte jag och Lars Högberg, arkivforskare och kartritare, till platsen för en första
observation, och vi blev mycket förvånade över den stora L-formade muren, ett omfattande
gediget byggnadsverk eller konstruktion som måste ha haft någon betydelsefull uppgift.
Vi återvände en tid senare för att mer noggrant mäta upp och fotografera muren, och försöka
sätta in anläggningen i ett sammanhang i det omgivande landskapet.
Vi hörde att man kallat den för ”gärdesgård” - och förvisso har den under senare år utgjort en
del av ett ”staket” i ett område som varit inhägnat för boskap. Det finns fortfarande kvar rester
av trä; delar av ett staket som multnat.
Muren är 17 meter lång på kortsidan och 33 meter på långsidan. Den är 2-2,5 meter bred och
sluttande på insidan, men helt rak utåt där sidorna är 1,5-3 meter höga mot ett brant stup ner
mot dalsänkan. Muren är så pass bred och plan på ovansidan att det går att gå på den. I ena
änden, vid toppen på det som närmast kan liknas vid ett bakvänt L, finns en stor nedrasad
stensamling som förmodligen är resterna av en konstruktion av något slag.
Lars Högberg har gått igenom de kartor som finns i arkiven i Härnösand utan att hitta någon
uppgift om muren.
Efter en artikel i Tidningen Ångermanland har det inkommit uppgifter om liknande murar på
andra ställen som inte heller finns registrerade. Dessa murar kommer vi att besöka under
våren och sommaren för en jämförelse.
Men hur är det möjligt att ett så stort byggnadsverk inte finns registrerat eller är allmänt känt i
bygden? Och många människor måste förvisso ha sett muren genom åren men inte reflekterat
över vem som byggt den och vad den haft för funktion. Det är mycket svårt i dagsläget att
bestämma om muren är gammal eller urgammal, så vi ser fram emot en utflykt till muren
under våren med så många deltagare som möjligt, som har lust och nyfikenhet på att lösa
gåtan med den mystiska muren!
Efter ett samtal med markägaren Hans-Olof Nordin framkom att den täta skogen framför
muren avverkades för drygt tio år sedan, och innan dess var muren knappast synlig. Nordin
berättar också att markområdet styckats av som ”Födorå” till hans morfar – en dåtida
pensionsförsäkring. Berättelsen fortsätter den 12 maj!
Lena Hermansson
Kulturenheten Kramfors kommun
Förra våren fick jag ett mail med en bild på en mur från min kollega Gunilla Sjödin,
bibliotekarie på Ådalsskolan. Det var en stor mur högt uppe på en bergssluttning, och hon
undrade om jag kände till vad det kunde vara. Hon hade bara som hastigast passerat på vägen
nedanför men fångats av det ovanliga med en mur på en brant bergssida. Vi letade sedan båda
i fornlämningsregistret utan att hitta några uppgifter om fornlämningar i området.
En tid senare åkte jag och Lars Högberg, arkivforskare och kartritare, till platsen för en första
observation, och vi blev mycket förvånade över den stora L-formade muren, ett omfattande
gediget byggnadsverk eller konstruktion som måste ha haft någon betydelsefull uppgift.
Vi återvände en tid senare för att mer noggrant mäta upp och fotografera muren, och försöka
sätta in anläggningen i ett sammanhang i det omgivande landskapet.
Vi hörde att man kallat den för ”gärdesgård” - och förvisso har den under senare år utgjort en
del av ett ”staket” i ett område som varit inhägnat för boskap. Det finns fortfarande kvar rester
av trä; delar av ett staket som multnat.
Muren är 17 meter lång på kortsidan och 33 meter på långsidan. Den är 2-2,5 meter bred och
sluttande på insidan, men helt rak utåt där sidorna är 1,5-3 meter höga mot ett brant stup ner
mot dalsänkan. Muren är så pass bred och plan på ovansidan att det går att gå på den. I ena
änden, vid toppen på det som närmast kan liknas vid ett bakvänt L, finns en stor nedrasad
stensamling som förmodligen är resterna av en konstruktion av något slag.
Lars Högberg har gått igenom de kartor som finns i arkiven i Härnösand utan att hitta någon
uppgift om muren.
Efter en artikel i Tidningen Ångermanland har det inkommit uppgifter om liknande murar på
andra ställen som inte heller finns registrerade. Dessa murar kommer vi att besöka under
våren och sommaren för en jämförelse.
Men hur är det möjligt att ett så stort byggnadsverk inte finns registrerat eller är allmänt känt i
bygden? Och många människor måste förvisso ha sett muren genom åren men inte reflekterat
över vem som byggt den och vad den haft för funktion. Det är mycket svårt i dagsläget att
bestämma om muren är gammal eller urgammal, så vi ser fram emot en utflykt till muren
under våren med så många deltagare som möjligt, som har lust och nyfikenhet på att lösa
gåtan med den mystiska muren!
Efter ett samtal med markägaren Hans-Olof Nordin framkom att den täta skogen framför
muren avverkades för drygt tio år sedan, och innan dess var muren knappast synlig. Nordin
berättar också att markområdet styckats av som ”Födorå” till hans morfar – en dåtida
pensionsförsäkring. Berättelsen fortsätter den 12 maj!
Lena Hermansson
Kulturenheten Kramfors kommun
Här några bilder som jag tog vid tillfället.
Här på väg till platsen.
På ett ställe verkar muren ha rasat.
Medhavd fika var behövligt, det var lite kallt och blåsigt.
Lars Högberg och Lena Hermansson.
Kommentarer
Trackback
